vidare tankar om fördelarna med en domarklubba i klassrummet

Jag ska lägga ett bud på den där domarklubban nu. Jag börjar allt mer ser det som ett redskap som alla lärare borde ha.

När eleverna börjar bli lite högstadiestissiga ska upprepade gånger slå klubban i katedern och skrika "ORDER, ORDER".

Har de några invändningar mot de mer eller mindre inhumana idéer som jag kan tänkas framföra, t.ex. oförberedda prov, ska jag tvinga dem att resa sig och svara "objection, your honour".

Bara för att jag ska kunna trycka ner dem med ett auktoritärt "Overruled".

Hur det går med hemtentan? tja, jag tror att svaret framgår av texten ovan.

Var hittar man en vit papiljottperuk?

hemtenta, igen

skriver tredje hemtentan för terminen.

Jag funderar över den tidspress som alltid är ett inslag i en hemtenta. Man har ett antal dagar på sig ett antal sidor. Varför? Var i finns inlärningsmomentet i det?

Studenterna kanske riktar sin inläsning tidigare mot frågeställningarna om de vet vilka frågor de förväntas besvara. Men är det fel att inte läsa sånt som inte bedöms? De flesta jag känner läser ytterst lite litteratur innan de har fått ut hemtentan ändå.

vi slog dem i deras eget spel

Förlåt Kicki (du kan ropa på Peter nu och ta en kopp kaffe istället) och ni andra anonyma läsare som inte fullt ut uppskattar mina fotbollsinlägg.

Det finns lag som man ogillar lite mer än andra lag. Överst på listan kommer givetvis tvillingklubbarna från 08-området. Sedan kommer Kalmar FF.

Detta går tillbaka till den inte allt för avlägsna tid då Bajen alltid torskade mot Kalmar (detta jävla Kalmar). Bajen dominerade bollinnehav, skott på mål, hörnor etc. Men Kalmar spelade smart, låg rätt och avstyrde varje Bajen-anfall. Kalmars grundinställning var att de under 90 minuter skulle göra allt annat än att försöka spela fotboll på egen hand, bara förstöra för motståndaren i största möjliga mån.

Tiderna förändras. Kalmar spenderar allt mer tid på motståndarnas planhalva och spelar faktiskt stundtals en riktigt bra fotboll. Kan de kombinera detta med ovan nämnda dödgrävarmentalitet (se förrförra året då de vann sm-guld) har de något riktigt bra på gång. Bajen då? tja... Bajen är Bajen, ett gäng med begränsade fotbollskunskaper men ett sjujävlar stöd hemma på söderstadion. De decibel i busvisslingar som noterades i samband med den sista straffen som kalmarspelaren sedemera sköt högt över har nog aldrig uppnåtts i Sverige.

Jag älskar bitterheten som syns på Kurt-Arne (mer känd som Nanne) när han flera gånger under den 2 minuter långa presskonferensen efter matchen slår handen i bordet typ "attans!". Kurt-Arne tycker att hans lag dominerade matchen och att Bajen vann på deras misstag. Ungefär som Anders Linderoth (den mannen gillade inte att förlora) brukade låta en gång i tiden, fast då var det Kalmar som vann på andras misstag. Roger Franzén kostar på sig att vara ödmjuk, det kan man vara när man har vunnit (vilket Kurt-Arne varit så många gånger förut). Kalmar hade ju trots allt minst 15 hörnor under matchen.

Men fotboll hade varit ett lustigt spel om det avgjorts av antalet hörnor för respektive lag.

"så, de vann alltså den där cupen då?"

För att föregå mitt eget mindre smickrande humör gav jag Stina instruktioner att inte ringa mig innan dagens cup-semifinal hade avgjorts. Bajen lyckades på något sätt, som jag tack vare radiosporten inte kan redogöra för, tillslut besegra Kalmar (detta jävla Kalmar) på straffar.

Ensam i en mycket ostädad lägenhet hade jag i nästan tre timmar suttit autistiskt framför datorn och följt matchen, sett bajen tappa en 2-0 ledning till 2-2, för att sedan genomlida en förlängning och straffsparksläggning.

Genuint lycklig dansar jag runt i en härligt rosa dimma av välbehag tills Stina oömt plockar ner mig på jorden med kommentaren: "så, de vann alltså den där cupen då?".

Nä, alltså.. de gick till final.. De har inte vunnit någonting mer än en semifinal i en cup de flesta inte bryr sig om... Men är man svältfödd på framgång så är man. Ta det inte ifrån mig. Jag behöver det här.

ett nytt gift

Jag har fått ett nytt gift. Auktioner på tradera.

Jag har medvetet dragit mig för att skapa ett konto på tradera då jag vet hur lätt jag fastnar i såna saker. Nu sitter jag och bevakar auktioner istället för att läsa de böcker jag ska läsa och diska de tallrikar som märkligt nog bara blir fler och fler på min diskbänk.

Igår ropade jag hem mina första två auktioner, två samlarkort med en ung Björn Borg på. Vad jag ska använda dem till vet i fan, men jag kände ett plötsligt begär av att äga dem. Veta att de är mina och att jag kan titta på dem när jag vill. Nä, såna som jag ska nog inte ha ett konto på tradera... korten kostade förvisso 1 kr stycket och frakten 6 kr.

Just nu spanar jag in en jävligt tuff domarklubba, men risken finns att den skenar iväg i pris under den dryga vecka som är kvar på auktionen. När jag blivit lärare tänker jag placera den på katedern som en ständig påminnelse för eleverna om vem som beslutar om deras framtid. Sånt flum som "empati" har vi inte tid med.

Petter Andersson

Petter Andersson blev inbytt i 84:e minuten mot NEC Nijmegen och nätade. Stort.

Inte minst med tanke på att han har åkt på två korsbandskador de senaste två åren. Dessförinnan höll han på att bli den evige talangen för att skadorna ställde till det för honom under hans tid i Bajen.

När Petter stack till Holland blev det synligt hur kassa de övriga spelarna i Bajen var. Hur laget hade vant sig vid att lägga över ansvar på Petter som brukade fixa det mesta. Bajen tog knappt en poäng under höstsäsongen efter att Petter tackat för sig och åkte ur allsvenskan året efter. Där snackar vi om en kille som bar ett lag på sina axlar, med sina sargade knän.

superkrafter

Finhöst har blivit trött fulhöst på en vecka.

Förkylningarna går som stafettpinnar på campus. För egen del är det inte så underligt att jag blir tokförkyld två dagar efter att jag umgåtts med dagisfröken Stina. Smärta i halsen har lett till att jag sovit halvtaskigt hela veckan och natten till lördag var inget undantag. Den var snarare ett extremfall där jag inte sov många timmar i sträck innan timslånga hostattacker rubbade min sömn.

Igår morse ville jag verkligen inte gå upp till föreläsningen i extrakursen som jag läser. Inget jävla snooze, halvt omedvetet stängde jag av telefonen istället, vände mig på sidan och somnade om igen.

Tjugofem minuter innan föreläsningen började vaknade jag igen. Det är inte ofta jag försover mig, men när jag gör det får jag superkrafter som innebär att jag hinner göra en hel morgons rutiner på 10 minuter. Normalt passerar jag inte stadiet grottmänniska förrän jag har fått sitta och gnugga ögon och dricka kaffe i 30 minuter, men jävlar vad effektiv och strukturerad jag kan vara ibland. När jag joggade in på olympen fem minuter innan lektionsstart var det bara ett fåtal andra studenter som hunnit dit före mig. Jag vet dock inte om det säger någonting om mina superkrafter eller om studenter som ett förslappat folk i allmänhet.

Füssball

jag bevittnade precis VM-finalen i bordsfotbollspelet Füssball. Det är helt sjukt att man visar det på tv, förvisso Eurosport 2, men ändå.

Det är typ som att tv-sända campusmästerskapen i öl-boccia.

Men grattis Tyskland för världsmästartiteln.

(har ingen aning om vem som tagit bilden ovan, men den är grym! cred till upphovsmannen)

om vikten att ta med sig rätt kopieringskort

Hej Honken, Jens och mamma!

Igår var jag på möte med vikarieförmedlingen, för precis som jag misstänkte så var det ingen intervju utan ett informationsmöte. Vi var ett gäng blivande vikarier som blev infösta i ett lite för litet rum och blev instruerade hur vi skulle bära oss åt. Jag kände igen en av tjejerna som var där. Jag kunde inte placera henne och jag funderade en stund på om jag borde hälsa på henne. Det var något bekant över denna glasögonprydda, überblonda, lite plufsiga människa med långt gången förkylning.

Men det räckte med att hon öppnade munnen och utstötte sitt fulskånska läte för att jag genast skulle kunna placera henne. Det var kopieringstjejen som jag ett kort ögonblick önskade livet ur på universitetsbiblioteket i torsdags kväll.

Helt i linje med min övriga karaktär äger jag två kopieringskort, ett som fungerar och ett som är för gammalt. Den kvällen tog jag med mitt gamla kort som inte fungerar och ni (Honken, Jens och mamma) kan själva gissa utgången. Dessutom upptäckte jag att maskineriet som man köper nya kort genom hade slutat fungera och i detta läge var gråten inte långt borta. Det var bara till att vända hem och hämta rätt kopieringskort

Och mitt i detta härjar det här blonda förkylda monstret runt och näst intill skriker på kopiatorn. Hon hade dubbelsidiga papper som hon ville kopiera till dubbelsidiga kopior, vilket visade sig vara en uppgift utanför hennes intelligens. Inget ont om det, kopieringsmaskiner kan vara en bitch. Men hon kunde inte lägga om sitt tillvägagångssätt när det började bildas kö till kopieringsmaskinerna. Hennes lösning på problemet var att ställa sig lite för nära de människor som var olyckliga nog att råka ha ett ärende till kopieringsrummet och halvskrika till dem "vet du hur man gör med den här?".

Inget "ursäkta", "skulle ni vilja vara vänlig" osv. Sånt irriterar jag mig på, folk som inte har vett att vara allmänt artiga när de frågar främlingar om hjälp. Hade jag gett det lite tid så hade jag förmodligen kunnat hjälpa henne (jag har trots allt +200 hp kopieringskunskap), men tjurig som jag är så vill jag inte lägga min tid på personer som inte har vett att vara artiga mot främlingar, utan kräver omedelbar hjälp som om det är hennes rättighet. Förmodligen har hon aldrig behövt fråga snällt för att få sin vilja igenom.

När jag varit hemma, fastnat lite framför datorn och traskat tillbaka till bibblan (nu med det rätta kopieringskortet), styrde hon fortfarande i kopieringsrummet. Uppskattningsvis så hade hon hållit på i 45 minuter utan att ha kopierat en enda sida! Nu var hennes sambo/pojkvän/slav där och inte han heller kunde med maskinen. Killen lanserade idén att hon kanske skulle bita i det sura äpplet och kopiera till enkelsidigt istället, men det besvarade hon med att det minsann skulle ta jättelång tid. "Jo... men kanske inte 45 minuter..." ville jag säga, men jag flydde fältet och kopierade det jag skulle på övervåningen istället.

Igår på mötet var hon precis lika smidig som hon var i kopieringsrummet. Hon stövlade snörvlande in på stället som om hon ägde det och när hon inte verkade precis ointresserad av det som sas ägnade hon en god stund åt att förklara för personerna som höll i mötet hur DERAS poolsystem fungerade. Detta blev mest bara pinsamt för oss andra, då det tydligt framgick att hon bara pratade för pratandets skull. Tio minuter innan mötet var slut satte hon på sig sin fula mössa (som fick hennes huvud att se ännu större ut) som för att markera att hon tyckte att mötet skulle sluta nu.

Det här är en sån person som skulle försvara sig med att det är den del av hennes personlighet om hon blev konfronterad för sitt buffliga beteende. Men tona ner din jävla personlighet då kärring! Jag hoppas att jag aldrig någonsin får se människan igen.

Nu har jag kastat mitt gamla kopieringskort

singel, försäkring, vikarie, oboy och mer eller mindre utvecklad feedback

Spelflytet verkar hålla i sig. I helgen prickade jag in norrköpings bortavinst mot ängelholm, sampdorias hemmaviktoria mot Fiorentina och Lazios seger mot hemmastarka Bari. Synd bara att allihop var singelmatcher, vilket gav en ganska blygsam förtjänst efter att andra mindre ekonomiskt lönsamma spel räknats av.

***
Granqvist gjorde förresten mål igen i helgen, men det förvånar kanske inte den inbitne.

***
mitt fackförbund vill kränga en "lärarförsäkring" till mig. Jag vill inte ha den (inte så länge jag inte har fast anställning åtminstone), men de fortsätter att skicka information till mig som om jag hade tackat ja till den. I lördags fick jag en räkning från dem. Får man göra så?

***
Läste en artikel i Smålandsposten om att det är svårt att få utbildade timvikarier till grundskolan. Tro fan det, har man studieskulder efter att ha pluggat i 4,5 år är man inte så sugen på att arbeta under de premisserna. Dessutom ser jag inte varför det ska vara akut med just behöriga vikarier, studenter som har läst mer än två år borde ha tillräckligt med kompetens för att hoppa in och undervisa några timmar. Marknadsföring på universitetet kanske?

***
Stina har varit här i helgen. Vi drack oboy ute i det fina höstvädret. Jens tyckte att det var typiskt oss. Jag är beredd att hålla med.

***
Ni ska veta att det är mycket lättare hålla en jämn uppdateringsfrekvens med mer eller mindre utvecklad feedback på det man gör. Det kan även sägas ha en viss inverkan på inspirationen som ärligt talat börjar tryta efter tre års bloggande. Senast någon brukade kommentarsfältet nedan var för över en månad sedan...

anmäld

Har glömt att säga att jag nu är anmäld till Stockholm Marathon 2011. Honken är också anmäld, han behöver bara lite mer tid på sig att smälta det hela...

Kanske bäst att höra sig för om Vanadis bad och hotell har något ledigt rum då...

Granqvist

Gårdagens landskamp fick en aning bisarr vändning.

När jag gled in på tuvanäsvägen låg tentaångesten tung i det samlade sällskapet (läser man SO åker man tydligen runt i länet och kollar på grustag...). Matlagning stod på dagordningen och min vana trogen övervakade jag aktiviteten i köket från soffposition.

Dobbel på de landskamper som spelades igår förekom och vi spelade på i princip allt som gick att spela på; europatipset, lången osv. Eftersom jag gled in i handlingen en aning senare involverades inte jag så mycket i dobbelverksamheten (och med mitt trackrecord så var det nog lika bra), däremot involverades min plånbok ganska omgående. "Det här är mer som en investering med garanterad avkastning" intygade Unbeck.

Under matchen yttrades en hel del besvikelse och eftersom en svensk vinst hade inbegripits i nästan alla spel var stämningen inte på topp. Men trots ett ointagligt underläge hade vi ett hopp kvar.

I underläge 4-0 får Sverige en frispark på offensiv planhalva. Helt plötsligt står Andreas Granqvist helt själv i Hollands straffområde och trycker in bollen bakom Stekelenburg. 4-1 och vild okontrollerad glädje bryter ut på tuvanäsvägen (tänker er att Sverige hade tagit ledningen i sista minuten i en VM-final, sån glädje visade vi upp). Inte så mycket för själva kvitteringen som för att vi hade spelat 50 kronor på Andreas Granqvist som siste målskytt för 50 gånger pengarna. Ett ganska vågat och osannolikt bet för ett otränat öga.

Det är inte ofta som man inte vill att Sverige ska anfalla, men under de sista 20 minuterna gick vi upp i målbrottsfalsett så fort bollen närmade sig straffområdet. När holländarna anföll visade vi snarare upp dödsångest i soffan, för att Sverige skulle göra två mål var i det skedet mer osannolikt än att Holland skulle göra fem.

När den efterlängtade slutsignalen ljöd byttes snart euforin mot matthet i dess renaste form. 20 minuters helspänn i en soffa kan nästan vara i samma klass som en heldag på IKEA ibland. Jag blir faktiskt svettig bara av att skriva om det nu i efterhand.

Jag kom in sent i handlingen, fick käk, öppnade en metaforisk plånbok och vann 500 spänn. En bra dag, trots de sportsliga resultaten.

Monster-SO-läraren

De här ansökningsdatumen till högskolan passar inte oss som har lite svårigheter i att planera vårt liv längre fram än en vecka. Det är sällan att jag ens kommer ihåg att boka tvättid innan man nödgas sniffa på t-shirtarna i tvättkorgen för att avgöra vilken som stinker minst.

Nu närmar sig återigen ett ansökningsdatum och jag har fortfarande inte diskuterat min framtid med SYO:n trots att jag har sagt att jag ska göra det i ett år nu. Jag vill veta om/hur jag kan läsa för att jag ska få behörighet att undervisa i SO på högstadiet, för som det är nu har jag bara behörighet för ett av fyra ämnen. Egentligen vill jag jobba efter fem år på universitet, men det är ju inte alltid som allt faller på plats direkt och då är det ju bra om man har en backup-plan.

Jag har i slutet av nästa termin läst 4 terminer varav en uppsats på 7,5 hp i samhällskunskap. Mina kompisar som har läst SO har istället läst tre terminer totalt (och ingen större uppsats); en termin historia, en religion och en geografi. Alltså inte en poäng samhällskunskap (som jag av förklarlig anledning tycker är det viktigaste av de fyra ämnena...) som de ändå får behörighet att undervisa i. Enligt mitt högst ologiska sätt att räkna så bör det därför räcka för mig att läsa en termin av exempelvis historia för att istället bli SO-lärare. Skulle jag därtill läsa ännu en termin med ett tredje ämne så skulle jag ju bli någon form av monster-SO-lärare där jag har läst tre terminer mer än nödvändigt. Det är ju inte så att jag har läst engelska innan och försöker argumentera för att det borde tillgodoräknas.

När jag sent om sidor börjar höra mig för hos SYO-konsulenten på skolan så möts jag av beskedet att hon är sjukskriven och kommer tillbaka tio dagar efter sista ansökningsdatumet. Som det ser ut nu så kommer jag att oavsett behörighetsfrågan vänta med att söka ett andra SO-ämne till i höst och då läsa det i Linköping, förutsatt att jag inte får jobb innan dess. För jag tror att det är bättre för allas trevnad att jag har någonting att göra när jag är "arbetslös" än att jag går hemma och irriterar Stina med min rastlöshet.

0-1

Idag har sprungit i nästan 2 timmar, vilket låter mycket ballare än vad det faktiskt är.

Igår däremot då var jag med familjen på IKEA i kalmar och det var fan jobbigare. Trots att jag fyllde på enegridepåerna med ikeamat och medhavt godis kunde jag inte hålla lågan uppe längre än till kuddavdelningen då jag började fräsa åt allt och alla. Lagom till lampavdelningen började jag bli övertrött och flamsade på ett sätt som bara mycket trötta människor klarar av att göra.

I bilen däckade jag och väl i Växjö igen spenderade jag eftermiddagen med att först ligga i Jens soffa och titta på när pappa skruvade ihop lampor för att sedan placera mig i min egen soffa och och slökolla på film. Ett kvitto på hur trött jag var är att jag sedan sov i 11 timmar.

2 timmars löpning vs. en heldag på IKEA 0-1

Lady Gaga at the bakery

Jag spenderade några minuter av min dag småfnissandes åt den här serierutan.

Den påminner lite om catwalks med "banbrytande" kläder, ett par byxor bestående av en hög ihopsydda löv med en nonchalant riddarbrynja på bröstet. Eller om modebloggare som enbart diskuterar kläder som ingen har råd att köpa, dvs ganska meningslöst.

kronblom

Fattiga människor powernappar oftare än rika människor! haha där fick ni era jävla kronblomsmiffon!

Jag är inte alls avundsjuk för att jag själv har förbaskat svårt att somna mitt på dagen... Eftersom jag ska jobba i natt och hade föreläsning idag på förmiddagen så kommer jag att ha varit vaken i 24 timmar imonbitti. För även om jag kommer att försöka sova en stund så bör jag inte räkna med allt för många minuters sömn. Bara till att ta tjuren vid hornen, brygga en kanna kaffe och örfila mig själv hela natten.

tydligen ska det dock vara bra för minnet, powernaps alltså, vilket kanske förklarar en del...

Krister och Göran

Jag tycker att nya socialförsäkringsministern (som har egna regler på bostadsmarknaden) liknar min dubbelgångare en aning. Eller det kanske bara är jag som fått för mig något...

Gillar det avslappnade sätt som Göran bär sin långärmade tröja på axlarna.

Kul också att Jimmie Åkesson-skämtet fick ett uppsving efter valet....

demokrati

Många har åsikter om att sverigedemokraterna befinner sig i Sveriges riksdag. Skrämmande många verkar vara förvånade över att de i över huvudet taget lyckades, trots att ALLA valundersökningar pekade på det.

Det vackra med demokrati är att alla får rösta. Många menar att de har tagit sitt ansvar och genomfört sin demokratiska skyldighet när de på valdagen bestämmer sig för vad de ska rösta på. Jag tycker att man på sin höjd kan sägas ha utnyttjat sin demokratiska rättighet, inte mer. Det är en ganska stor skillnad. Ett demokratiskt ansvar kräver att man tar del av debatten lite oftare än en vecka var fjärde år. Nu tror inte jag att detta är en faktor som bidrog till SD:s valframgång, det är bara ett konstaterande angående allmänna val i stort.

Men nästa val, då jävlar...

ett bra första intryck

Jag jobbade igår natt för första gången sen i somras (som inte är så avlägset långt bort som höstvindarna gör gällande). Finns en herre på boendet som tycker att det är fantastiskt roligt när pojkar kommer på besök. Så fort jag sticker in huvudet så spricker han upp i världens skratt. Det värmer lite i bröstet.

Det var inte en av de lugnare nätterna på boendet och jag var mördartrött när jag kom hem 7.40 imorse. Däckade i sängen och sov till kl 16.00. Då kände jag att det var lagom att gå upp. Blev inte så mycket kvar av den här dagen bara.

Jag har upptäckt ett märkligt mönster. När min förra arbetsgivare ville att jag skulle komma på anställningsintervju ringde hon och väckte mig kl 08 en måndag (jag skickade in ansökan söndagkväll). Min nuvarande chef inte bara väckte mig utan hade även den dåliga smaken att ringa mig när jag var legendariskt bakfull, en torsdag. Idag ringde vikarieförmedlingen när jag hade varit vaken i tio minuter och fortfarande stapplade runt i kalsongerna, ska på möte om en vecka.

Man gör sig inte jättebra i telefon när man knappt vet vilken veckodag det är, än mindre kan komma ihåg enkla instruktioner som vilken tid och plats som mötet ska äga rum.

Om man ska försöka dra någon slutsats av detta så bör jag jobba efter kriterierna A) sovmorgon följt av B) bakfylla för att optimera mina chanser till att få jobb. Någonting att ha i åtanke när jag går en arbetslös höst till mötes nästa år.

om sulans vader, dåtid och framtid

Enligt den praxis som disciplinnämnden påtalade när Charlie Davies stängdes av i fem matcher har Syrianskas Haris Skenderovic spelat färdigt för den här säsongen efter att placerat säsongens mest avsiktliga armbåge i Christer Gustavssons ansiktet. Men det kanske har skett någon förändring i regelverket. Regeln som innebar att ett lag kunde bestraffas med poängavdrag om supportrarna missköter sig togs ju bort efter att endast ha används vid ett tillfälle. Givetvis är Bajen det enda laget som drabbats av detta poängavdrag. "Charlie Davies-praxisen" kanske inte heller används längre?

Nåväl, det spelades ändå en fotbollsmatch igår. Kungens återkomst, Suleyman Sleyman tillbaka på Söderstadion men iklädd fel tröja. Publiken sjöng "upp med Sulan på topp" och Sulans vader svällde precis lika mycket under fotbollsstrumporna som de gjorde under de fina åren. Då det var stil på Bajen.

Det är dock bättre ordning på Bajen under nye tränaren Roger Franzén. Ett försvarsspel som lovar gott inför framtiden och något som kan liknas vid ett anfallsspel skymtas bakom det dåliga självförtroende som spelarna byggt upp under säsongen. Framförallt verkar det nu finnas en idé om hur man ska spela, vilket är glädjande efter en säsong av att "gå in och kämpa" utan någon tydlig taktik.

Fadi Malke fick trots succén i talanglaget inte chansen i a-trupp inledningsvis under säsongen. De senaste matcherna har han varit en av de bästa på planen. Ovan nämnda Christer Gustavsson har på sin höjd fått göra några tiominutersinhopp under säsongen, även han har varit en av planens bättre spelare de senaste matcherna. Marcus Törnstrand valdes bort till förmån för Isak Dahlin och Filip Bergman. Han var en klippa i försvaret igår och visade att han förtjänar chansen på allvar nästa säsong.

Jag tror på Roger och killarna från talanglaget (som inte är så jävla unga ändå...). Det räcker nog inte till allsvensk avancemang redan nästa år, men tillsammans med nödvändig finansiell sanering (läs skicka iväg spelare med höga löneposter, även om det gör ont) tror jag att det kan bli bra på sikt. Jag hoppas...

alla förtjänar en andra chans

Jag går en hel del i secondhandaffärer, men jag tittar sällan särskilt nog i klädavdelningarna.

Men i lördags gjorde jag det. Som ett stycke uppgiven religion hängde en Bajen-tröja bland träningsoveraller daterade till början av 90-talet. Den talade till mig, bad mig om att ta med den hem och bära den med den stolthet den förtjänar.

Jag lyssnade.