"så, de vann alltså den där cupen då?"

För att föregå mitt eget mindre smickrande humör gav jag Stina instruktioner att inte ringa mig innan dagens cup-semifinal hade avgjorts. Bajen lyckades på något sätt, som jag tack vare radiosporten inte kan redogöra för, tillslut besegra Kalmar (detta jävla Kalmar) på straffar.

Ensam i en mycket ostädad lägenhet hade jag i nästan tre timmar suttit autistiskt framför datorn och följt matchen, sett bajen tappa en 2-0 ledning till 2-2, för att sedan genomlida en förlängning och straffsparksläggning.

Genuint lycklig dansar jag runt i en härligt rosa dimma av välbehag tills Stina oömt plockar ner mig på jorden med kommentaren: "så, de vann alltså den där cupen då?".

Nä, alltså.. de gick till final.. De har inte vunnit någonting mer än en semifinal i en cup de flesta inte bryr sig om... Men är man svältfödd på framgång så är man. Ta det inte ifrån mig. Jag behöver det här.