Igår var första matchen sen jag investerade i en digitalbox som bajens match inte visades på tv. Igår var således första gången som jag fick stifta bekantskap med Csports webbsändningar. För 79 kr skulle jag få följa mitt lag i ödesmatchen (alla matcher som bajen spelar är ödesmatcher enligt media) mot Väsby.
79 kronor låter inte som en stor kostnad måhända, men sett till sändningkvalitén var det ett kraftigt överpris. Jag har sett bättre webbsändningar från div.2 matcher. Matchen kunde lika gärna ha filmats med en handkamera från läktaren. "Kameramannen" följde inte bollen ner till hörnflaggan, utan nöjde sig med att zooma in straffområdeslinjen istället. Vid en snabb spelvändning (läs långboll, det är superettan vi pratar om) dröjde sig kameran kvar på den planhalvan som bollen spelats ifrån, dvs. fel planhalva, i tiotalet sekunder. Rätt som det är bjuds vi tv-tittare på en närbild på den hörnflagga som han skulle filmat för två minuter sedan, mitt under en annan spelsekvens.
Det var nästan skönt när mitt internet lade av efter 15 spelade minuter. Jag fick istället följa målplinget på playoffmatchen till championship som tv4sport valt att visa istället för bajenmatchen. Det fanns emellertid ett nervtärande moment i detta och det var att det dröjde ända till 89 minuten innan jag fick se ett målpling från Hammarbys match, Petter Furuseth 2-0 till Bajen. Fram tills dess visste jag inte ens om målplinget följde bajen-väsby i överhuvudet taget.
Den halva sekund det från att jag förstod att plinget berörde bajens match tills jag insåg att bajen hade utökat sin ledning hade jag hjärtstillestånd.
Fuck Csports, hädanefter blir det Sveriges radios webbsändningar (som jag annars skyr som pesten) när tv4sport väljer att visa division tre fotboll framför bajenmatcher.
Tv4sport har för övrigt en väldigt talande slogan för sina superettansatsning. "Bara den som förstår, förstår"
30 maj 2010
29 maj 2010
pengar på brasan?
Den som inte har så mycket att göra denna lördagsförmiddag kan ta och räkna ut bajens poängsnitt sedan de sålde Petter Andersson för växelpengar till Groningen. Enligt uppgifter gick Petter för under tio millar. Som en jämförelse så gick Bajrami i dagarna till Twente för ca 50 millar. Tycker väl att Petter som vid tillfället var uttag till tävlingslandskamper för Sverige kunde gått på åtminstone 25 miljoner...
Hammarby satte under ett period i system att skriva in "en back läsk"-klausulen i alla spelarkontrakt. Det innebär att om en utländsk klubb erbjuder en back läsk för spelaren är Hammarby skyldiga att släppa denne spelare för motsvarande summa. Ingenting nytt där under solen. Liksom att Hammarby för något år sedan sålde överlägset mest merchandise i Norden och stoltserade med idrottssveriges starkaste varumärke.
Men nu när konkurshoten återigen gör sig gällande så ska världens trognaste supportrarna ännu en gång rädda sin klubb. Man frågar sig om det är att kasta pengar på brasan, när får vi höra konkurshoten igen? Anpassa magsäcken efter munnen, ge fan i att värva dyra spelare och skriva dyra spelarkontrakt. Blir det några år i superettan al á Norrköping så må det vara hänt. Det är jävligt lätt att jobba långsiktigt när det går bra. Det gäller inte minst fansen. Långsiktigheten försvinner när någon skriker att du är en jävla hora.
Detta till trots kommer jag givetvis att skeppa iväg alla pengar jag kan uppbringa i aktiebolagets nyemission.
Vi är aktieköparna, aktieköparna Hammarby!
Hammarby satte under ett period i system att skriva in "en back läsk"-klausulen i alla spelarkontrakt. Det innebär att om en utländsk klubb erbjuder en back läsk för spelaren är Hammarby skyldiga att släppa denne spelare för motsvarande summa. Ingenting nytt där under solen. Liksom att Hammarby för något år sedan sålde överlägset mest merchandise i Norden och stoltserade med idrottssveriges starkaste varumärke.
Men nu när konkurshoten återigen gör sig gällande så ska världens trognaste supportrarna ännu en gång rädda sin klubb. Man frågar sig om det är att kasta pengar på brasan, när får vi höra konkurshoten igen? Anpassa magsäcken efter munnen, ge fan i att värva dyra spelare och skriva dyra spelarkontrakt. Blir det några år i superettan al á Norrköping så må det vara hänt. Det är jävligt lätt att jobba långsiktigt när det går bra. Det gäller inte minst fansen. Långsiktigheten försvinner när någon skriker att du är en jävla hora.
Detta till trots kommer jag givetvis att skeppa iväg alla pengar jag kan uppbringa i aktiebolagets nyemission.
Vi är aktieköparna, aktieköparna Hammarby!
24 maj 2010
såsdrickaren
Varken Honken eller jag är några matlådekillar. Jag äter upp maten när jag lagar den, lagar jag för fyra personer så äter ja för fyra personer. Frysen gapar nästan alltid tom på föda. Därför har det under de senaste veckornas c-uppsatsförfattande blivit en del Rasken och Kristinas, varvat med någon enstaka Josef och Koh Thai. Det sliter på plånboken att ligga på topp.
Idag var vi inte ens sugna på den mat som bjöds på Kristinas, men nöden har ingen lag så det blev en hamburgetallrik ändå.
Vid bordet intill oss slogs sig en lustig figur ner. Karlen såg ut som ett skogstroll som precis hade vaknat från sin förmiddagstupplur i Kristinas soptunna. Hygien verkade inte vara någonting som denna man med stripigt och flottigt hår prioriterade särskilt högt. På ungefär 5 minuter hade han satt i sig sin portion med kåldolmar, potatis och sås. Utan att lyfta blicken från tallriken och utan att andas.
När vederbörande avslutade sitt gluffsande med att lyfta tallriken mot munnen och oblygt dricka såsen som blivit kvar på den, blev det för mycket för mig och Honken som redan hade suttit och betraktat honom under tystnad med gapande munnar och ögon som tefat. Det var fan inte okej.
Men det är fan inte var dag man ser en såsdrickare!
Idag var vi inte ens sugna på den mat som bjöds på Kristinas, men nöden har ingen lag så det blev en hamburgetallrik ändå.
Vid bordet intill oss slogs sig en lustig figur ner. Karlen såg ut som ett skogstroll som precis hade vaknat från sin förmiddagstupplur i Kristinas soptunna. Hygien verkade inte vara någonting som denna man med stripigt och flottigt hår prioriterade särskilt högt. På ungefär 5 minuter hade han satt i sig sin portion med kåldolmar, potatis och sås. Utan att lyfta blicken från tallriken och utan att andas.
När vederbörande avslutade sitt gluffsande med att lyfta tallriken mot munnen och oblygt dricka såsen som blivit kvar på den, blev det för mycket för mig och Honken som redan hade suttit och betraktat honom under tystnad med gapande munnar och ögon som tefat. Det var fan inte okej.
Men det är fan inte var dag man ser en såsdrickare!
18 maj 2010
bakfylleintervaller
Nu har jag sprungit ett tag och börjar successivt öka löpsträckorna med några kilometer. Förra gången jag började öka distanserna åkte jag direkt på en två veckors lång förkylning och efter det var det bara att börja om på noll igen. När man har koll på pulsen så märker man hur mycket det skiljer före och direkt efter sjukdom. För mig skilde det nästan 9 minuter runt sjön och då låg jag ändå på nästan exakt samma pulsslag vid båda tillfällena. Jag är väl, tre veckor efter sjukdomen, egentligen inte helt återställd.
En annan erfarenhet som jag tagit till mig är att man inte bör träna bakfull, något som de flesta fotbollspelare på lägre nivå gör på mer eller mindre rutin. Vid den lilla backen mot Willys låg jag på min maxpuls. I höjd med simhallen låg jag 6 minuter efter vad jag normalt springer. Pulsen gick upp och ner som en berg- och dalbanan och var omöjlig att hålla koll på. Behöver väl inte påpeka att det inte är bra. Löpning bakfull får en av fem vårlökar.
En annan erfarenhet som jag tagit till mig är att man inte bör träna bakfull, något som de flesta fotbollspelare på lägre nivå gör på mer eller mindre rutin. Vid den lilla backen mot Willys låg jag på min maxpuls. I höjd med simhallen låg jag 6 minuter efter vad jag normalt springer. Pulsen gick upp och ner som en berg- och dalbanan och var omöjlig att hålla koll på. Behöver väl inte påpeka att det inte är bra. Löpning bakfull får en av fem vårlökar.
vi sitter fortfarande ner i båten
Igår gjorde jag och Honken en utflykt till hans gamla skola och intervjuade den sista läraren till vår c-uppsats. Det yttrades väldigt roliga saker i personalrummet som jag för tillfället håller för mig själv för att kunna använda i utpressningssyfte längre fram. Det är så jag jobbar...
Vi går in i slutfasen på vårt arbete vilket känns sådär. Det är mycket text som ska produceras på två veckor och det känns som ett lite omotiverat upplägg med tanke på att vi drog omkring i nästan en vecka och bara väntade på att vi skulle bli godkända för att få gå ut och göra intervjuerna. Lägg där till kristihimmelsfärd som stal halva förra veckan och att folk är förbannat svåra att få tag på ibland.
Men vi sitter fortfarande ner i båten. Ingen anledning att lägga energi på sånt man inte kan påverka. Som vanligt handlar det främst om vår egen uthållighet. Orkar vi så hinner vi klart. Vi har fått positiv kritik på arbetet hittills så helt fel ute är vi nog inte. Gott så.
Dags att sätta på en kanna kaffe till Honken som kommer snart.
Vi går in i slutfasen på vårt arbete vilket känns sådär. Det är mycket text som ska produceras på två veckor och det känns som ett lite omotiverat upplägg med tanke på att vi drog omkring i nästan en vecka och bara väntade på att vi skulle bli godkända för att få gå ut och göra intervjuerna. Lägg där till kristihimmelsfärd som stal halva förra veckan och att folk är förbannat svåra att få tag på ibland.
Men vi sitter fortfarande ner i båten. Ingen anledning att lägga energi på sånt man inte kan påverka. Som vanligt handlar det främst om vår egen uthållighet. Orkar vi så hinner vi klart. Vi har fått positiv kritik på arbetet hittills så helt fel ute är vi nog inte. Gott så.
Dags att sätta på en kanna kaffe till Honken som kommer snart.
16 maj 2010
weekend och ett charmant barskåp
I helgen har jag varit hund (eller sälen som Honken kallar henne)- och kattvakt åt mina föräldrar som varit ute och rest. Det blev med andra ord en weekend i Karlskrona istället för den traditionsenliga allkårsfestivalen i år för min del. Gott så.
I veckan har jag och Stina även hunnit vara tillsammans i tre år och en långweekend i Karlskrona tillsammans var ett ypperligt sätt att fira detta på. Vi har inte gjort så mycket spektakulära saker alls, mest bara umgåtts. Det är ju tyvärr en bristvara i våra liv, så det gäller att ladda depåerna när tillfälle ges. Som vi laddade...
Mellan laddandet har vi även hunnit vara ute på en ordentlig secondhandrunda, där jag fann skönheten nedan. Det är en gammal radiomöbel och man skulle kunna säga att det var kärlek i första ögonkastet. En gång i tiden har den även inkluderat en grammofonspelare som giriga fingrar har plundrat henne på.
Med en elektronik som ser direkt brandfarlig ut, är det inte så troligt att jag försöker väcka liv i radion. Men det hål som den försvunna grammofonspelaren lämnat efter sig kan mycket väl tjänstgöra som ett riktigt tufft barskåp. 25 kronor fick jag hosta upp för denna pärla.
Problem nummer ett är att mina föräldrar troligen inte är så roade av att ha den ståendes hemma hos sig tills jag klurat ut hur jag ska få upp den till mig. Därtill har de norra europas mest välpackade förråd, så där får den definitivt inte plats.
Problem nummer två är att jag själv inte har plats för den i mitt nuvarande boende. Jag har i huvudet möblerat om min lägenhet otaliga gånger utan att få in den felande pusselbiten. Även om jag kan klämma in den i mitt förråd så är det ju lite tråkigt, men det får fungera som en tillfällig lösning. Jag behöver fler kvadratmeter att fylla.
Problem nummer tre är att skåpet behöver viss renovering innan det kan tas i bruk. Just renovering är en blank fläck på min karta och det kan bli mycket spännande att följa hur det utvecklar sig.
Hursomhelst så behöver jag mer sprit nu när jag har skaffat ett barskåp, så jag börjar i den änden helt enkelt så löser sig nog resten
I veckan har jag och Stina även hunnit vara tillsammans i tre år och en långweekend i Karlskrona tillsammans var ett ypperligt sätt att fira detta på. Vi har inte gjort så mycket spektakulära saker alls, mest bara umgåtts. Det är ju tyvärr en bristvara i våra liv, så det gäller att ladda depåerna när tillfälle ges. Som vi laddade...
Mellan laddandet har vi även hunnit vara ute på en ordentlig secondhandrunda, där jag fann skönheten nedan. Det är en gammal radiomöbel och man skulle kunna säga att det var kärlek i första ögonkastet. En gång i tiden har den även inkluderat en grammofonspelare som giriga fingrar har plundrat henne på.
Med en elektronik som ser direkt brandfarlig ut, är det inte så troligt att jag försöker väcka liv i radion. Men det hål som den försvunna grammofonspelaren lämnat efter sig kan mycket väl tjänstgöra som ett riktigt tufft barskåp. 25 kronor fick jag hosta upp för denna pärla.
Problem nummer ett är att mina föräldrar troligen inte är så roade av att ha den ståendes hemma hos sig tills jag klurat ut hur jag ska få upp den till mig. Därtill har de norra europas mest välpackade förråd, så där får den definitivt inte plats.
Problem nummer två är att jag själv inte har plats för den i mitt nuvarande boende. Jag har i huvudet möblerat om min lägenhet otaliga gånger utan att få in den felande pusselbiten. Även om jag kan klämma in den i mitt förråd så är det ju lite tråkigt, men det får fungera som en tillfällig lösning. Jag behöver fler kvadratmeter att fylla.
Problem nummer tre är att skåpet behöver viss renovering innan det kan tas i bruk. Just renovering är en blank fläck på min karta och det kan bli mycket spännande att följa hur det utvecklar sig.
Hursomhelst så behöver jag mer sprit nu när jag har skaffat ett barskåp, så jag börjar i den änden helt enkelt så löser sig nog resten
10 maj 2010
En musiksmak att gråta över
Enligt Honken en av världens bästa låtar genom tiderna...
"Nästan lika bra som Darin"
"Nästan lika bra som Darin"
Djordjic är en fjant
Två fotbollsinlägg på rad är sällan bra, speciellt då inläggen är lika sällsynta som vårsolen den senaste veckan.
Ville bara länka till Lasse Arnells krönika om vuxenmobbningen i det svarta laget. läs
Ur artikeln:
Ville bara länka till Lasse Arnells krönika om vuxenmobbningen i det svarta laget. läs
Ur artikeln:
"Han tillade:
– Jag skulle skydda Maanoja som min egen son.
Hallå. Du tar i för hårt, Bojan. Även den här gången. Du spelar rollen av dig själv och den informella ledaren med allt för stor kostym. Det är inte trovärdigare än scenerna på skolavslutningen i kyrkan i Bjästa eller de där mobbartjejerna i högstadiet som blev inkallade till rektor och sa att de inte alls hade mobbat den där tjocka tjejen, utan tvärtom, skulle försvara henne som sin egen lillasyster.
Men da. Ett enkelt förlåt hade nog varit bättre."
2 maj 2010
det svänger om Bajen
Önskar att jag kunde säga att förlusten mot Norrköping igår va oförtjänt. Men det vore att fara med osanning. Peking spelade riktigt bra kortpassingsspel, faktiskt ett sånt spel bajen spelade när de var som bäst för några år sedan. Det är lika bra att ställa in sig på ytterligare hundår i superettan. Frågan är om spelare som egentligen är för bra för superettan kan motiveras att stanna kvar då? annars ser det mörkt ut.
Spelarna är så förbannat ängsliga med bollen, speciellt backlinjen där bollen behandlas som en spetälsk. Långbollar varvas med felpassningar som gör det enkelt för motståndarna att försvara sig. Innermittfältet med en av superettans bästa passningsspelare i Dahl har förbannat svårt att komma med i spelet. Dahl kanske måste komma ner och hämta bollen från backlinjen oftare?
"Nickrensningar" från backlinjen hamnar i 99% av fallen i ytan mellan den egna backlinjen och det egna mittfältet, där det lämpligt nog alltid står minst en ensam motståndare som kan etablera tryck på bajens planhalva. Jag kanske har för stora krav, men jag tycker att en heltidsavlönad fotbollsspelare faktiskt ska ha en tanke med sitt agerande och sina val på plan. Tänker man inte alls på utfallet av nästkommande situation när man nickar bollen rakt ut mitt i banan i ingenmansland? Ibland kanske det är det enda alternativet för att avvärja en akut situation, men många gånger har spelarna både varit oattackerade och haft spelbara alternativ.
Efter Ängelholm var jag inte nådig i mina omdömen om David Johansson. David har dock spelat upp sig efter den matchen och varit riktigt bra på det han har sin verkliga talang inom dvs kämpande upp och ner på sin kant. Han hade fått för mycket ansvar i uppspelsfasen i förhållande till sin förmåga, vilket resulterade i otaliga felpassningar och indianare mitt ut i banan.
Den enklare spelande David Johansson (dvs. han lyfter iväg bollen när han blir stressad alternativ spelar den i sidled till mittbacken) gör inte i närheten av lika mycket misstag i det defensiva arbetet. Märkligt hur en sak kan påverka en annan. Med självförtroendet har även löpningarna in på offensiv planhalva kommit. Även om det inte är kirurgprecision i inläggen får motståndarna ytterligare en spelare att hålla reda på, vilket mot Peking resulterade i en straff för bajen.
Gör man som bajen två mål i en match så ska man åtminstone få med sig en poäng. Även om aftonbladet mer än gärna hackar på Rami och kallar tredjemålet för en målvaktstavla har jag svårt att se att så värst många målvakter i Sverige skulle ha tagit den bollen. Tiotalet minuter tidigare rädde pekingkepsen ett liknande kirurginlägg från vår vän David Johansson, något som kommentatorerna kallade för en jätteräddning. Den bollen gick betydligt närmare mitten av målet. Det är inte heller oviktigt att notera positionerna varifrån inläggen slås. Rami tvingas stå längre ut och har längre sträcka att förflytta sig mot bortre stolpen. Då tycker jag att det är värre att som Monteiro gå bort sig som en junior vid 1-0 målet, dessutom var det fantastiskt dålig markering inne i boxen i samband med det målet.
Spelarna är så förbannat ängsliga med bollen, speciellt backlinjen där bollen behandlas som en spetälsk. Långbollar varvas med felpassningar som gör det enkelt för motståndarna att försvara sig. Innermittfältet med en av superettans bästa passningsspelare i Dahl har förbannat svårt att komma med i spelet. Dahl kanske måste komma ner och hämta bollen från backlinjen oftare?
"Nickrensningar" från backlinjen hamnar i 99% av fallen i ytan mellan den egna backlinjen och det egna mittfältet, där det lämpligt nog alltid står minst en ensam motståndare som kan etablera tryck på bajens planhalva. Jag kanske har för stora krav, men jag tycker att en heltidsavlönad fotbollsspelare faktiskt ska ha en tanke med sitt agerande och sina val på plan. Tänker man inte alls på utfallet av nästkommande situation när man nickar bollen rakt ut mitt i banan i ingenmansland? Ibland kanske det är det enda alternativet för att avvärja en akut situation, men många gånger har spelarna både varit oattackerade och haft spelbara alternativ.
Efter Ängelholm var jag inte nådig i mina omdömen om David Johansson. David har dock spelat upp sig efter den matchen och varit riktigt bra på det han har sin verkliga talang inom dvs kämpande upp och ner på sin kant. Han hade fått för mycket ansvar i uppspelsfasen i förhållande till sin förmåga, vilket resulterade i otaliga felpassningar och indianare mitt ut i banan.
Den enklare spelande David Johansson (dvs. han lyfter iväg bollen när han blir stressad alternativ spelar den i sidled till mittbacken) gör inte i närheten av lika mycket misstag i det defensiva arbetet. Märkligt hur en sak kan påverka en annan. Med självförtroendet har även löpningarna in på offensiv planhalva kommit. Även om det inte är kirurgprecision i inläggen får motståndarna ytterligare en spelare att hålla reda på, vilket mot Peking resulterade i en straff för bajen.
Gör man som bajen två mål i en match så ska man åtminstone få med sig en poäng. Även om aftonbladet mer än gärna hackar på Rami och kallar tredjemålet för en målvaktstavla har jag svårt att se att så värst många målvakter i Sverige skulle ha tagit den bollen. Tiotalet minuter tidigare rädde pekingkepsen ett liknande kirurginlägg från vår vän David Johansson, något som kommentatorerna kallade för en jätteräddning. Den bollen gick betydligt närmare mitten av målet. Det är inte heller oviktigt att notera positionerna varifrån inläggen slås. Rami tvingas stå längre ut och har längre sträcka att förflytta sig mot bortre stolpen. Då tycker jag att det är värre att som Monteiro gå bort sig som en junior vid 1-0 målet, dessutom var det fantastiskt dålig markering inne i boxen i samband med det målet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)