Lagen om avtagande avkastning -en fallstudie

Stina och jag letar boende för fullt just nu. Vi hade en jättefräsch tre centralt i Linköping på gång och allt verkade väldigt lovande. Det var förvisso ett andrahandskontrakt, men lägenhetsstandarden var så hög att vi faktiskt kunde tänka oss att ta säkerhetsrisken. Eller åtminstone jag som aldrig har bott i andrahand tyckte att det var klockrent. Stina som sitter inne på lite mer erfarenhet på den punkten var inledningsvis skeptisk.

Jag hade nästan helt övertygat henne om att det ändå inte var en så dum idé att bo i andra hand, spara köpoängen för att sedan kunna flytta till en lägenhet som vi verkligen vill ha. Då ringer snubben som äger lägenheten till Stina och säger att han redan har hyrt ut den. Morgondagens lägenhetsvisning inställd och tillbaka på ruta ett.

Tanken var så etablerad hos mig att jag i mitt huvud redan hade flyttat in i lägenheten. Genom det stora hyresrättsbolaget i Linköping, Stångåstaden, kommer vi aldrig att få en lägenhet med motsvarande standard. Allt annat kommer att kännas som ett nerköp med den lägenheten som utgångspunkt. Självklart är det ett fundamentalt tankefel, men likt förbannat är det svårt att låta bli.

För något år sedan fick jag en bok av min mor och far som heter "de oambitiösas manifest", deras tanke bakom det hela är fortfarande idag oklar. Den går helt enkelt ut på att man är lyckligast när man presterar precis det man måste. Ett av de budord som den åberopar är lagen om avtagande avkastning, vilket i korthet innebär att det finns en viss gräns då man inte blir gladare av att köpa nya saker. "50-kronorsvinet kan vara helt okej tills du smakar 500-kronorsvinet. Men är det verkligen tio gånger godare? Och 5000-kronorsvinet, är det hundra gånger godare? Det kanske det är, men betyder det att du retroaktivt inte gillade det billigare vinet?"

För att förtydliga kan man säga att vi vi smuttade på 5000-kronorsvinet, men fick inte mer än en mun. 5000-kronorsvinet var väldigt gott, men hädanefter är det 50-kronorsvinet som gäller igen. 50-kronorsvinet har i sig inte blivit äckligare, och det kostar betydligt mindre (ett andrahandskontrakt). Men det hade varit trevligt att bestämma vilket av 50-kronors(eller 500-kronors)vinen som man ska dricka i höst.

Ett jobb att köpa vin för hade inte heller varit dumt.