Om att gå tidigt från en tenta

Idag har jag skrivit tentamen. Tentan i sig kändes sådär. Hade småkoll på det mesta, men inget vidare djup någonstans. Hoppas att det räcker till ett G.

Jag har även fått erfara hur det är att vara klar bland de första och fick således se mina kurskamrater slita sitt hår när jag traskade ut i friheten. Jag brukar alltid vara bland de sista som lämnar tentasalen (av lärarstudenterna, statsvetarna sitter i fem timmar om de får). Jag tog mina powernaps och fikastunder som jag brukar under en tenta, orkar inte koncentrera mig annars. Likt förbannat så var jag färdig i god tid före de flesta andra som vad jag såg skrev febrilt hela tiden. Det kändes konstigt, som om jag hade missat något viktigt.

Nu ska jag inte låtsas att jag sitter inne på ofantligt mycket erfarenhet, men tentor blir mer odramatiskt ju fler man skriver. Jag vet oxå att det inte behövs full pott på alla frågor för att klara G, man kan ha hälften fel och ändå klara sig. Visst känns det alltid surt att misslyckas, men man ska inte göra det värre än vad det är. Worst case scenario är en omtenta. Livet går vidare ändå. Hakuna matata och amen.