Buster

När jag och Stina var ute och spatserade i virrvarvet av små smala gränder i Split mötte mig ett mycket bekant ansikte. Det var min käre gamle vän Busters nuna som till min stora förvåning prydde fönsterna på en spelbutik. Vet ni inte vem Buster är så betyder det att ni har haft en fattig barndom.

Som rastlös sjuåring var jag på husvagnssemester på Öland. För att råda bot på min rastlöshet köpte min mamma mig en serietidning. Omslaget pryddes av en bild på leende Romario som lyfte VM-bucklan över huvudet i triumf. Serier som Benny guldfot, Åshöjdens BK, United, Greppet Direkt, Super-mac & Bullen, Roy Race och många fler ledde mig in i en fantasivärld och jag var fast. Jag prydde mitt pojkrum med Busterplanscher med mina stora idrottshjältar och köpte alla gamla bustertidningar som jag hittade på second-hand.

Tidningen fick dock lägga ner när jag var i 17 års åldern pga att den helt enkelt inte sålde. Mot slutet gjorde redaktionen allt för att få tidningen att tilltala kidsen, med serier i färg, "manga-inspirerade" serier och andra hemskheter. Jag kommer ihåg att jag tyckte att det var en tragisk lättnad när jag nåddes av beskedet, för som del Piero hade sagt "en gentleman överger inte sin fästmö".

"Buster" i Buster är en spjuveraktig maskot för tidningen som hade en egen serie i tidningen. Efter att tidningen lades ner var det länge tyst kring Buster...










...Fram tills jag sprang på honom i kroatien som jag nämnde i inledningen innan jag började svamla om en massa annat sentimentalt trams:















Man kan inte låta bli att fråga sig på vilka omvägar som Buster hamnade i Kroatien. Kan den press som drabbar många maskotar när karriären slut knäckt Buster? Hamnade han i dåliga umgängeskretsar och började knarka? Är bilden ett resultat av en avbetalning till en knarkbaron/spelsyndikatslirare? Jag tar inte många bilder med min kamera, enbart deformerade köksredskap om du frågar Stina, men det här är mitt bidrag från Kroatiensemestern!