Oves logik

Idag när jag sprang runt sjön stötte jag på en Ove (den som inte vet vilken typ av person som Ove är hänvisas hit och hit). Jag sprang i godan ro och tänkte på annat, när en medelålders herre i safarishorts, nedstoppad pikétröja, bälte och keps trampade förbi mig på sin cykel utrustad med cykelväskor. Huruvida han bar sin telefon i ett mobilhölster hann jag inte se. I förbifarten konstaterar han att:

- Det är mycket bättre om du springer där (syftandes på grusvägen som ligger intill cykelbanan som jag sprang på). Den är till för det!

Ove stannade inte för att få ett svar och därför bemödade jag mig inte med att besvara hans påstående. Ganska karaktäristiskt för Ove är att han inte behöver något svar, då han redan är säker på att han har rätt. Att det inte finns en skylt runt hela sjön som understryker detta påstående antar jag inte heller påverkar Oves ståndpunkt nämnvärt. Man kan även fråga sig vad är mest irriterande, tre tonårstjejer utan utvecklat vidvinkelseende som vinglar fram och tillbaka på sina cyklar i bredd på cykelbanan eller en motionär som håller sig vid väggrenen?

När jag efter en stund ökar farten får jag syn på Ove igen. Lite lätt dumdristig så ökar jag då farten ytterligare. Ove cyklade nu väldigt långsamt samtidigt som han pratar med en annan Ove som går på cykelbanan. Enligt den första Oves logik så får man ju inte ens vistas på cykelbanan utan cykel! När jag passerar Ove x2 slänger jag storsint ur mig:

- Det går alltså bra att gå på cykelbanan nu? Är det inte bättre om ni går på grusvägen?

Jag märker att den första Ove kommer av sig i samtalet (den andre Ove tror nog bara att jag är dum i huvudet, han går väl var fan han vill...). Revansch. Ridå ner för Ove, frågan är dock om han själv kunde se det motsägelsefulla i sitt eget handlande. Det är nog högst osäkert, men mina mungipor möttes i nacken under resten av löprundan.