Igår tog jag med min nya pulsklocka ut på en promenad i kvällskylan. Väl tillbaka till hemmets värme satte jag mig vid datorn för att undersöka det medföljande datorprogrammet i vilket man beräknar pulskurvor och annat spännande. Rätt som det är hugger det till i ryggen.
2,5 sekunder senare så ligger jag på golvet med intensiv smärta i ländryggen, alla med ryggproblem vet vad jag talar om. Man kan inte sitta, inte stå och inte ligga utan att det gör ont. Att resa sig från den positionen som jag befann mig i var omöjligt, så jag blev liggandes där med ansiktet i golvet. Mamma kom förvisso till undsättning, hon kan mycket men att bota mystisk ryggsmärta är ingen av hennes kvalifikationer. Hon tröstade åtminstone mig och hämtade en varm vetekudde till mig.
Jag som trodde att jag hade fått min beskärda det av ryggproblem. Det värsta är att jag inte förtjänar det den här gången, jag har inte gjort något dumt på flera dagar.
3 mars 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar