någon form av kapitelslut och kanske en trevande början på ett nytt

jag har nu fattat det definitiva beslutet. Det slutgiltiga steget har visat sig vara svårare än vad jag trott, vanor är svåra att bryta. Jag har kalkylerat plus mot minus och kommit fram till att nackdelarnas skål väger över, därför kommer jag inte att spela fotboll nästa år.

Visst finns det i teorin alternativet att byta klubb, men spelar man fotboll till 70% för det sociala och inte ser en långsiktig framtid i Växjö som stad, är det just ett teoretiskt alternativ.

Det ska bli skönt att slippa anpassa sig efter fotbollen och göra saker på mina egna villkor. Måltider behöver inte planeras efter när träningen är på kvällen och min vardag kommer inte att bli lika låst och förknippad med måsten. Samtidigt så är det nog just lagidrottens struktur och den trygghet den skänker som jag kommer att sakna mest. Att efter en lång dags tentaplugg åka iväg och gör något helt annat.

Antingen tar man tag i sitt missnöje eller så sitter man kvar i båten och surar. Jag stiger av här, frågan är bara vad som händer nu? Stockholm Marathon 2011 låter som en rimlig målsättning. Att skriva en sån målsättning här är som att be om påhopp om man skulle fega ur...