dessa tentor...

Det känns som om det var igår som jag satt i teknikum och skrev tenta, men om tio dagar är det dags för nästa tenta. Om man har ett visst mått av engagemang inför tentaskrivningar under ett läsår är jag rädd för att jag brände det mesta redan på förra tentan.

"Bli inte så bitter, du blir så tråkig att prata med då" sa Stina igår kväll och hon vet vad hon talar om. Jag ska försöka att inte låta det påverka mitt humör allt för mycket. Men uppgiften blir inte lättare av att ämnet inte intresserar mig, inte heller hjälper det att kursens föreläsningar är precis intetsägande och ger föga vägledning vid inläsning. Läraren inom mig vill bara styra om allting för att innehållet ska bli mer mottagaranpassat.

Jag är inte dummare än att jag klarar tentan om jag bara lägger ner jobbet, vilket jag tror även gäller för 95% av alla andra studenter. Det är just arbetsinsatsen som känns skrämmande. Hur lite kan man engagera sig och ändå klara skrivningen?

kursens huvudbok är åtminstone på svenska vilket ökar lästakten markant. Universitetets övertro engelskspråkig litteratur blir ibland löjlig och ibland undrar man om det finns någon status i antalet titlar på engelska i kursens litteraturlista. Jag tror att jag talar för merparten av studenterna när jag påstår att det ger mig mer att läsa en halvdålig bok på svenska än på pretentiöst högtravande och avancerad engelska.