åter utan dator

Längst bak i tidningen, bredvid kvällens tv-tablå, finns det ibland en krönika som beskriver en skribents tv-kväll. Jag har alltid tyckt att den är en smula tragisk, där sitter en vuxen människa och på allvar tror att någon annan är intresserad av vad denne har sett på tv, föregående kväll. Vi får alltså veta att skribenten tyckte att allsång på skansen var bättre än kronprinsessans födelsedagsfirande, dagen efter. Detta ger krönikan en extra dimension av meningslöshet, vi har inte ens någon användning av den ointressanta informationen.

Men de senaste dagarna har jag allt mer börjat förstå denna person, jag känner till och med en viss samhörighet. Anledningen till detta är att min dator har gått sönder för fjärde gången på två år. För att inte tråka ut er med en för er helt irrelevant redogörelse för ägandeförhållandet för den här datorn så räcker det med att konstatera att den står på min mamma och att den därför måste åka ner till karlskrona för att sedan åka in på service. Detta lämnar mig utan dator i 1-2 långa veckor. Jag kollar sjukt mycket mer på tv när datorn inte fungerar. Man köper en tv-tidning och planerar sitt tittande på ett helt annat sätt. Jag försöker passa in programen i varandra för att få ut max av min tv-kväll. Denna utvekling skrämmer mig. Snart har jag åsikter om "project runway" eller "topmodel".