ett inlägg som jag egentligen kunde publicera för tre dagar sedan, men inte orkade

Har inte jobbat på en vecka nu. Konsumerat groteska mängder kaffe och lyssnat podradio.

Har även packat 13 flyttkartonger som tar upp en betydande del av mina 29-komma-någonting kvadratmeter. Ändå känns det som om jag inte har gjort ett skit, vilket kanske inte ligger så långt ifrån sanningen. Det är trots allt inte mer än 2 kartonger om dagen om man slår ut det på en vecka.

I början störde jag mig på att vara sysslolös, men nu har jag gett upp alla illusioner om att vara produktiv. Jag skjuter upp allt. Istället för att ta och ringa det där halvobekväma telefonsamtalet tar jag en tupplur på tre kvart. Jag har aldrig förr förstått storheten i tupplurar, men det är en livsstil som jag verkligen har tagit till mig på sistone.

Jag har inte heller kunnat träna ordentligt då mitt knä inte uppskattade marathonlöpningen och säger ifrån efter 15 minuter jogg. Nu får jag kämpa mot instinkten att slappa lite i soffan istället för att gå en promenad på en halvtimme. För en månad sen sprang jag 80 km i veckan. Det känns väldigt avlägset just nu.

Jag skulle suga på att vara arbetslös.