28 juli 2010

Tänkte försöka samla några av mina intryck från den på bloggen omtalade Dublinresan. Jag skulle kanske ha gjort detta för längesen, men ja... livet kom liksom emellan.

En av de fräckaste och lite mer annorlunda sakerna vi gjorde var att vi bevittnade en cupfinal i hurling. Detta skådespel utspelade sig på den irländska nationalarenan Croke park som för dagen inte var fullsatt (Leinster cup är tydligen inte den mest prestigefyllda av hurlingcuper), men ändå väl utfylld på långsidorna.

Hurling är ett spel som kan beskrivas som en blandning mellan baseball, fotboll och bandy, med en yxformad klubba. Det är en typisk gaelisk idrott som endast utövas på Irland och osar nationalromantik lång väg.Det var även vid detta tillfälle som vi med säkerhet kan säga att vi till övervägande del såg irländare, det är inte alltid en självklarhet i en internationell storstad.

(notera hur bollen på bilden ser ut att vara väldigt inklippt)

På planen möttes de sexfaldiga mästarna Kilkenny och finaloskulderna Galway. Mitt underdoghjärta talade givetvis för att jag skulle sympatisera med Galway. Men redan under uppvärmningen vände mina sympatier då jag gång på gång salivduschades i nacken av en man som förkunnade Galways förträfflighet och Kilkennys mindervärde samt domarens inkompetens i mindre väl valda ordalag. Jag får ändå anses van vid liknande tilltag, men det onyanserade skrytet och okvädningsorden på en familjeläktare var roligt i ungefär 15 minuter sen blev han bara irriterande. Han var inte helt olik vaktmästaren i Simpson när jag tänker efter.

Till en början var vi lite oroliga för att vi inte skulle hänga med i spelet och förstå reglerna, men det visade sig vara obefogad oro. Reglerna är få och ganska flexibla. Redan i tredje minuten svingar en kilkennyspelare sin klubba över en motståndares smalben med väldig kraft. Galwayspelaren går i marken och den långt ifrån veka klubban gick av på mitten. Domaren kände att han var tvungen att stävja detta tilltag och gav Kilkennyspelaren... gult kort. Jens och jag trodde att killen knappast skulle resa sig mer den veckan och detta beivras med ett gult kort??! I valfri annan idrott hade långa avstängningar följt för Kilkennyspelaren, men där och då lärde vi oss att hurling inte är som andra idrotter. Galwayspelaren reste sig upp och lunkade upp i anfallsposition som om ingenting hade hänt.

Hur matchen slutade? Kilkenny inkasserade sjunde raka finalvinsten utan att förta sig och någon egentlig nerv infann sig aldrig. Men eftersom våra hurlingreferensramar är en aning begränsade var vi ändå mer än nöjda med vår eftermiddag på Croke Park.

Inga kommentarer: