Tidiga seriepremiärer

Vi ska anpassa oss efter europa, då kommer framgångarna heter det från förbundshåll. Hur man tänkte i förhållande till det svenska klimatet är oklart. Jag menar, även när seriepremiären ägt rum i mitten av april har det i regel mest handlat om gyttjebrottning de först månaderna. Kom inte ihåg vem det var som poängterade det paradoxala i att vi i Sverige har ett klimat som bäst lämpar sig för fotbollsspel på sommaren, då tar vi ett två månader långt uppehåll, oavsett om det är något världsmästerskap eller inte.

Såg matchen mellan Kalmar och Elfsborg idag. katastrof. Men det är klart, förbundet har nog insett att det är de dåliga planerna som ska ge oss framgångar ute i Europa. Man U skulle troligen lämna w.o. om de hade fått spela på fredrikskans idag. De dåliga planerna kombinerat med brunkarfotboll kan vara en framgångsfaktor, helt klart. Synd bara att de vikande publiksiffrorna antyder att brunkarfotbollen med minimerat risktagande inte går hem i stugorna. Den stora medparten av publiken har en egen fri vilja och fattar att de inte behöver se varje match, speciellt när kvalitén i en av europas sämsta ligor om möjligt är ännu sämre pga planernas kondition. Vi andra två och ett halvt tusen skulle stå och frysa om seriefotbollen så spelades i december med träskor. Vi är liksom redan förlorade.

När publiken försvinner, vad i ligger då allsvenskans attraktionsvärde? Det har då aldrig funnits i spelkvalitén. Det är tråkigt att fotbollsförbundet konsekvent har ansträngt sig för att göra det svårare för supportrar att följa sina lag och urholkat det ringa underhållningsvärde som faktiskt fanns på fotbollsplanen.

I Ängelholm om tre veckor väntas en publiksiffra som inte skulle skämmas för sig i allsvenskan. Men så är det inte vilket lag som helst som kommer på besök heller... jag och tusentalet andra utan fri vilja kommer att vara där. Har du hjärtat på rätt ställe bör du också vara där.