en favorit i repris

Det lönar sig inte att sträva efter mer än vad man redan har. Jag har haft praktik på ett högstadie, men utbildar mig mot gymnasiet. Mitt ämne, samhällskunskap, trängs in i SO-blocket på högstadiet och har en ganska tillbakadragen roll, därför vill jag byta min sista praktik på lärarutbildningen till en gymnasieskola. Bara för att ha provat på det, även om det vore bekvämare att vara kvar på den skolan som jag varit på tidigare och trivts med. Speciellt när man har med vissa personer att göra.

Nu ser det ut som om att ändå blir samma högstadieskola igen, bara för att vfu-folk på universitetet inte kan sköta sina jobb. Jag befinner mig i en situation inte helt olik den jag satt i för nästan ett år sedan. Återigen ska jag ha praktik efter ett skollov, vilket innebär att jag måste kontakta min vfu-handledare veckan innan lovet, dvs den här veckan. Återigen har jag varit ute i god tid och tidigt meddelat mina önskemål och ännu en gång visar hela VFU-organisationen sin inkompetens.

Förra gången fick jag veta var jag skulle placeras fredag eftermiddag, ytterligare ett par timmar senare fick jag ett telefonnummer till läraren, men då hade jag via skolans växel redan nått fram till vederbörande och gjort vfu-nissarnas jobb. Det är ingen rolig situation att hamna i som student, men ansvariga personer verkar mest rycka på axlarna när de väl sent om sidor letat reda på en placering. Idag är det torsdag, man kanske kan våga hoppas på en favorit i repris?

Nu ska jag inte vara fördömande, men det är jag ändå. Jag gav egentligen upp i samma stund som jag fick veta (för att jag mailade och frågade vad som hände, inte för att de ville informera mig) att mitt ärende hade tagits över av den person som sista skötte det hela mindre bra. När jag ett par dagar senare mailade till vederbörande och krävde besked på studs, fick jag ett "ursäkta-men-du-trillade-mellan-stolarna-vid-överlämningen"-mail tillbaka. Om jag inte hade mailat så hade misstaget förmodligen inte alls uppmärksammats. Den här gången har jag åtminstone min gamla praktikplats som backup och frågan är om det inte är bäst att acceptera systemets brister.

Men de har haft över tre månader på sig att fixa det här. Jag skiter faktiskt i hur mycket de har att göra, när jag har mycket att göra jobbar jag mer.