kortfattat

Att campus avfolkas på sommaren är ingen nyhet. Nu däremot spankulerar nyanlända studenter planlöst och flyttbilarna trängs med varandra. Man måste boka en tvätttid för att vara säker på att det finns en stuga ledig då man behagar att trilla in. På sommaren är det mer flexibelt och kräver inte lika mycket planering. Systemet att boka tvätttider funkar inte riktigt i min förvirrade och glömska tillvaro.

***

Någon valde att placera en hög med tidningar i korridoren. Nu är jag sex nummer av kantnaggade (och förmodligen ollade) Café rikare, bara att tacka och ta emot. Det bästa med att folk flyttar in och ut är att man kan fynda roliga grejer som lata studenter lämnat åt sitt öde i korridorerna. Förra sommaren hittade jag en tv-möbel som fortfarande är i bruk.

***

Som ett monument över min egen och min fars genetiska lathet (i rakt nedgående led från farfar) har min hallspegel stått på golvet intill dörren. I över ett år har det hetat att "vi tar det nästa gång du åker upp med borrmaskinen", när väl borren varit på plats, så har det fattats plugg, skruv eller någonting annat. Spegeln har inte stört mig från sin position på golvet, men den har inte heller varit till någon större nytta. Så för bara några veckor sedan, efter lite om och men så kom spegeln äntligen upp. En mindre triumf för mig och min far.

***

Jens är nybliven sambo och bor numera ännu närmare än tidigare. Jag har redan på ett tidigt stadium iklätt mig en Cosmo Kramer-roll, den sköna grannen i Seinfeld som tittar in titt som tätt. Skillnaden är väl att Kramer faktiskt är ett roligt och ett skönt inslag i Jerry Seinfelds liv. Jag är vresig och snarare en belastning. Det som talar till min fördel är att Jens måste tycka om mig åtminstone lite eftersom han trots allt är min bror, någon utan det bandet hade utan vidare kunnat kasta ut mig. Stackars Becka visste nog inte att hon fick mig på köpet när hon flyttade ihop med Jens. (Ps. jag gillar kakor Ds.)