en vecka kvar...

Jag har jobbat den här helgen. Det innebär verkligen att jag från fredag eftermiddag till söndag kväll inte har haft många lediga timmar. Jag har inte skrivit mycket om mitt sommarjobb, det händer inte så mycket på ett äldreboende. Det har varit en del strul som har tagit mycket energi, men det vore direkt olämpligt att ta upp här. Då har det varit lika bra att ge fan i det helt enkelt... jag har bara en vecka kvar...

Det blev inte lättare att motivera sig till en arbetshelg då Sveriges television bjöd på sjukt bra slötv. Det var någon form av SM-tema, med idrotter som knappast har så mycket tv-tid i vanliga fall. Att titta på finalen i kanotpolo-SM eller casting-SM är lite som att titta på velodromcyklingen i OS. Vissa idrotter har man inte ens hört talas om innan man börjar titta, men efter ett par timmar är man en fullfjädrad soffexpert.

Stina börjar jobba på allvar imorgon efter semestern och visst har hon uppvisat lite av den berömda semsterångesten. Jag har kanske inte genom mina påminnelser om att måndagen närmar sig underlättat hennes situation, men som sagt så har jag jobbat i helgen. Det är mest synd om mig. Såklart. Men det där med ett riktigt arbete verkar ganska besvärligt. Åtta veckors arbete är ungefär lagom på ett år.