Problematiken kring offentliga toaletter

Jag har en tendens att onyanserat gnälla på banala företeelser i min omgivning, utan någon intention till förändring, jag vill bara irritera mig på saker helt enkelt. En sådan sak är offentliga toaletter, vilka man debiteras ett fastställt belopp för att nyttja. En väldigt klipsk person har listat ut att genom att kräva betalning minskar skadegörelsen, vilket även gäller för mindre summor, exempelvis de fem kronor som vanligen krävs för att få tillträde till frälsningen (alla som varit på bristningsgränsen vet vad jag menar med frälsning).

Fråga mig inte hur de kommit fram till det exakta priset på fem kronor, men det finns säkert psykologiska/vetenskapliga belägg bakom detta (förmodligen är även en vinstmarginal inräknad). Problemet ligger emellertid i att jag ogärna går runt på växel som jag inte avser att använda till annat, en produkt av det kontantlösa samhället skulle kanske någon mena. På avancerade toaletter av detta slag går det bra att sköta betalningen med alla möjliga myntsorter, men det finns även de som kräver att du har en femkrona, annars får du snällt knipa, alternativ uppsöka en närbelägen buske. Automaten utanför dörren godtar inte femtioöringar, enkronor, tior, tjugolappar, hundralappar osv., utan endast femmor. Jag behöver alltså växla eller ta ut pengar för att kunna gå på muggen, vilket alla bekvämt lagda människor inser är ett stort överarbete för något som knappt kostar någonting.

Även om jag är desperat nog för att sälja min själ, kommer jag inte in till dasset med min 20-lapp. Det går givetvis att "låna" en butiks toalett, men samtidigt är det ingen som vill ha rusningstrafik till muggen i en affärsverksamhet. Det minsta man borde kunna kräva är att särskilda bankomater kopplades till offentliga toaletter, vilket skulle kunna möjliggöra kortbetalning. Om jag någonsin engagera mig i politiken kommer detta att bli min hjärtefråga. Stor chans.