kroppsövningskultur

Ska jag vara ärlig så har jag aldrig riktigt gett gymkulturen en rättvis chans. Det är möjligt att jag har utvecklar en smitarmentalitet som kan ha präglat min fysiska träning de senast 10 åren, men det är i såna fall bara en spekulation. Jag har helt enkelt svårt att motivera mig till träning som jag inte tycker är rolig, sorglig men sant.

Nu menar jag inte på att ge en generell bild som innefattar samtliga gyminstruktörer (jag finner ingen bättre benämning på personer som håller i pass på gym), men det finns en subgrupp inom släktet som jag har oerhört svårt för. Det är de som kör med en militärmentaliteten, skulle man maska lite så får man fan höra det och ibland kan det till och med bli tal om bestraffning i form av exempelvis armhävningar. "Du/ni orkar lite till!", "ett set till!". Då vänder jag taggarna utåt, jag vet nämligen bäst själv när jag är trött, det kan hon (för det är ofta en hon) omöjligt veta. Säger någon att det är två set kvar disponerar jag mina krafter efter det och orkar inte ett till. Jag maskar inte i första hand för att jag vill smita, utan för att jag ska orka med nästa övning, och nästa, och nästa.

Med irriterande hurtighet ser personen ifråga hur pigg ut som helst, jag ligger som en blöt pöl på golvet och kan knappt andas. Då är det inte läge att börja diskutera min prestationsförmåga...

Det verkar även finnas en förkärlek till kollektiva bestraffningar. Mellan övningarna ska man exempelvis röra på fötterna, annars får ALLA (även de som sköter sig) utföra ett straff. För det första har man inte tagit hänsyn till mäns begränsade förmåga att ta in instruktioner samtidigt som fötterna ska hålla igång. För det andra så fungerar den här formen av auktoritärt ledarskap kanske inom armén, då det handlar om underordning och demostration av makt, men vad det har på ett gym att göra ställer jag mig frågande till. Man ska inte tänka, man ska bara göra utan att ifrågasätta. När någon säger till mig att göra något och förväntar sig omedelbar lydnad reagerar jag instiktivt genom att göra motsatsen. Med facit i hand är det kanske tur att jag slapp undan lumpen...