9 juli 2010

Ärr

En av mina främsta arbetsuppgifter är att stryka den tvätt som dagpersonalen tvättar och torkar under dagen. Vissa nätter står jag och stryker i nästan 4 timmar. Om det beror på att att jag är väldigt långsam, noggrann, eller om det är mycket tvätt som ska strykas låter jag vara osagt.

Natten mellan torsdag och fredag förra veckan föll det sig inte bättre än att jag hade mycket tvätt att styrka. Efter ett tag började jag tappa koncentrationen och det skulle jag inte ha gjort. Jag stod och vek ihop ett lakan när jag råkade utföra en armrörelse mot strykjärnet som jag ställt ifrån mig. Detta resulterade i ett mindre behagligt brännmärke på underarmen, format till ett 3-4 cm långt sträck. Förmodligen kommer den incidenten lämna ett tjusigt ärr efter sig som kommer att påminna mig om sommaren 2010, då jag ägnade årets ljusaste månader till att stryka tvätt mitt i natten.

Men om någon frågar är det givetvis från en närgången haj som jag tvingades dräpa med mina bara händer (vadå "bara", varför säger man så? hade det varit en mindre bedrift om jag burit handskar?) för att själv inte bli dödad. Det var jag eller hajen, någon var tvungen att dö och det var inte jag. En kanske lite vitare lögn till förklaring vore att jag svetsade i verkstaden, som jag alltid gör.

Nu ska jag googla på motorsågar en stund...