spelevinken

En tanke som slog mig är att jag har börjat omvärdera kungen, inte som institution men som person. Kungen är smart, han framstår som lätt okunnig om allt och detta innebär att han inte heller utgör ett hot mot någon. Så länge han inte utgör ett hot är hans ämbete inte i fara. Han uttalar sig väldigt sällan i politiska frågor, vilket han förvisso inte får göra, men hade han velat så hade han kunnat sätta ner foten emellanåt, vem ska straffa honom? han är ju kung och har diplomatisk immunitet. (Undrar hur ofta han använder det argumentet när han bråkar med Silvia, "jag är ju kung för fan!")

Dessutom tror jag att kungen är en partykille. Förutom att han gillar att tjuvröka på finare tillställningar framkom detta när han snodde en ros ur blomsterarragemanget på brölloppsmiddagen och höll tal till drottningen. Han är en spelevink kungen.

En för mig väldigt talande bild är när den nyvigda dottern och svärsonen sätter sig i hästkortegen och kungen sticker fram huvudet och vinkar frenetiskt till paret med mungipor som nästan går runt huvudet och möts i nacken, som vilket glad farsa som helst. Den bilden var så svennig och bortom all pålagd plastikpudding som annars omgärdar kungafamiljen och deras gelikar. Det fattades egentligen bara en engångskamera för att han skulle dra största vinsten på svennelotteriet.